Förstå NASH: riskfaktorer och behandlingsstrategier

NASH (icke-alkoholrelaterad steatohepatit) är en del av det som ofta kallas metabolt associerad fettlever och innebär att fettinlagring i levern kombineras med inflammation och leverskada. Många märker inga tydliga symtom, vilket gör att tidig upptäckt ofta bygger på riskbedömning, provtagning och bilddiagnostik.

En heltäckande översikt över riskfaktorer i vardagen

NASH hänger nära ihop med det metabola syndromet. Vanliga riskfaktorer i vardagen är bukfetma, insulinresistens och typ 2-diabetes, blodfettrubbningar (till exempel höga triglycerider) och högt blodtryck. Dessa faktorer samverkar och kan driva på fettinlagring i levern och en låggradig inflammation i kroppen. Även stigande ålder och vissa hormonella tillstånd kan påverka risken.

Matvanor och fysisk aktivitet spelar ofta en stor roll, men sambanden är sällan svartvita. Energiöverskott över tid, mycket ultraprocessad mat och socker-/fruktosrika drycker kan bidra, medan stillasittande minskar kroppens förmåga att hantera glukos och fett. Alkohol kan också belasta levern även om NASH per definition inte orsakas av hög alkoholkonsumtion; i praktiken behöver vården ofta bedöma den samlade leverbelastningen. Sömnbrist, stress och rökning kan indirekt påverka genom att försämra metabol hälsa och återhämtning.

Identifiera och hantera NASH tillsammans med vården

Utredning i vården handlar ofta om att bekräfta fettlever, bedöma graden av inflammation och framför allt uppskatta risken för fibros (ärrbildning). Vanliga delar är blodprover (levervärden som ALAT/ASAT samt markörer kopplade till metabol hälsa), genomgång av läkemedel, alkoholvanor och ärftlighet, samt bilddiagnostik som ultraljud. Vid behov används elastografi (mätning av leverstelhet) för att bättre uppskatta fibrosrisk.

Att hantera NASH tillsammans med vården innebär vanligtvis både medicinsk uppföljning och stöd för hållbara förändringar. Ofta behöver man även behandla tillstånd som driver leversjukdomen, till exempel typ 2-diabetes, höga blodfetter och högt blodtryck. Vården kan också behöva utesluta andra leversjukdomar (som virushepatit eller autoimmuna tillstånd) och göra en plan för hur ofta prover och eventuella undersökningar ska följas upp. För vissa kan remiss till gastroenterolog/hepatolog bli aktuell, särskilt vid misstänkt mer avancerad fibros.

Livsstilsförändringar och medicinsk behandling

Livsstilsförändringar är ofta basen i behandling vid NASH eftersom de kan påverka flera mekanismer samtidigt: leverfett, insulinresistens och inflammation. Viktminskning kan förbättra leverfett och levervärden, men fokus brukar ligga på en realistisk, långsiktig plan snarare än snabba resultat. Många får bäst effekt av en kombination av kostförändringar och regelbunden fysisk aktivitet. Praktiskt kan det handla om att minska intaget av sötade drycker och energitäta mellanmål, öka andelen grönsaker, baljväxter och fullkorn, samt välja omättade fetter oftare. Styrketräning och konditionsträning kan båda vara relevanta; även mindre ökningar av vardagsrörelse kan göra skillnad.

Medicinsk behandling riktas i dagsläget ofta mot samsjuklighet och riskfaktorer snarare än en enskild universell NASH-medicin för alla. Läkemedel mot typ 2-diabetes kan förbättra den metabola situationen och därmed indirekt levern för vissa patienter, och blodfettssänkande och blodtryckssänkande behandling kan minska kardiovaskulär risk som ofta är central vid NASH. I utvalda fall kan kirurgi för obesitas bli aktuell, vilket kan påverka både vikt och metabol hälsa, men det kräver noggrann bedömning och uppföljning. Val av strategi avgörs av helhetsbilden: fibrosgrad, samsjuklighet, läkemedelsprofil, levnadsvanor och patientens förutsättningar.

Den här artikeln är för informationsändamål och ska inte betraktas som medicinsk rådgivning. Rådgör med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal för personlig vägledning och behandling.

Sammanfattningsvis är NASH ett tillstånd där vardagliga metabola riskfaktorer ofta samlas och där tidig riskidentifiering är viktig, särskilt eftersom symtomen kan vara få. Utredning fokuserar på att bedöma fibrosrisk och att utesluta andra orsaker, medan behandling i praktiken ofta innebär långsiktiga livsstilsinsatser och god kontroll av diabetes, blodfetter och blodtryck. Med strukturerad uppföljning kan många minska risken för progression och samtidigt förbättra sin övergripande hälsa.